Min Novell Är Klar! :'D
En dröm gick i uppfyllelse.
Jag satt i skolan och väntade på att lektionen skulle börja men klockan var bara tio över tio. Tjugo minuter kvar och jag var den enda som satt utanför sal tvåhundrafjorton.
– Lea! Det var en mörk mörk röst som skrek mitt namn. Jag kollade genast om jag kände igen honom.
– Hej Philip! Sa jag med en mjuk, nervös och darrande röst. Han nästan sprang emot mig och jag var ju såklart jätte glad över att det var Philip. När han närmade sig mig sträckte han ut armarna.
– VA? Ska jag få en kram? Tänkte jag. Och det fick jag. Vi stod länge länge och kramade varandra. Men den stunden vi kramades tänkte jag på allt mellan himmel och jord om det kunde bli något mer mellan oss än bara vänskap? . Och förut har han inte kramat mig någon gång. Tänk om det blir något mellan oss? . När kramen började gå mot sitt slut satt jag mig ner igen och han bredvid mig. Och vi hade så mycket att prata om. Det började med att vi tog upp allt om att jag och Philip gick på samma skola när vi var små. Men helt plösligt började Philip gapskratta mitt uppe i allt.
– Vad tänker du på? Sa jag till han.
– Haha kommer du inte ihåg när du snodde min napp och jag din? Sa Philip.
– Haha jo så gulligt av mig sa jag.
– Ja det är du faktiskt! Sa Philip med ett flörtande leende.
– Aw! Det kan ju du också vara! Sa jag. Ju längre vi pratade desto mer klasskamrater kom det. Men sedan kom läraren.
– Hej på er! Sa magister Roberto. Några hälsade men inte alla.
Fyrtio minuter senare.
– Puh! Nu är äntligen den tråkiga matte lektionen slut sa jag till Philip.
– Haha du är allt rolig du. Men var det inte idag vi hade håltimme efter matten? Frågade Philip.
– Ja det har vi! Sa jag med ett leende på läpparna. Senare vände sig Philip mitt emot mig och lutade sig sakta sakta mot mig.
Smack! .
Waow en puss på munnen tänkte jag.
– Jag älskar dig men jag har bara inte vågat säga det till dig sa Philip.
– Jag älskar dig också men är vi tillsammans nu? Frågade jag.
– Ja det är vi sa Philip. Vi gick iväg tillsammans hand i hand från korridoren och min dröm gick verkligen i uppfyllelse.
